Detaljplanering
Detaljplanen är kommunens verktyg för att reglera användning av mark- och vattenområden.
En detaljplan styr hur marken får användas för ett område inom kommunen exempelvis för bostäder, kontor, handel och industri. Detaljplanen får även reglera placering, utformning och utförande. En detaljplan består av en plankarta som är juridiskt bindande och en planbeskrivning som beskriver plankartan. Planbeskrivningen, som inte är juridisk bindande, ska underlätta förståelsen för plankartans innebörd.
Kommunen använder detaljplanen för att testa ett områdes lämplighet för exploatering eller bevarande. Detaljplanen har en genomförandetid på minst fem och högst femton år. Efter genomförandetiden får planen ersättas, ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen fortsätter den att gälla och ge byggrätt som tidigare.
Detaljplaner kan upprättas med standard- respektive utökat förfarande. Kommunen använder sig även i speciellt svåra fall av komplext förfarande. En bedömning görs utifrån förutsättningar vilket förfarande som är lämplig att använda. Observera att förfarande kan om så anses behövligt komma att ändras under processens gång, detta är dock inte vanligt förekommande.
Standardförfarande, handläggning enligt PBL (2010:900) 5 kap.
Samrådet syftar till att i ett tidigt skede i processen samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget. Kommunen samråder med länsstyrelsen, lantmäteriet, sakägare samt andra som kan tänkas påverkas av förslaget.
Underrättelse sker genom att kommunen efter samråd underrättar berörda sakägare, myndigheter etc. vilka eventuella ändringar som genomförts. Detta anslås på kommunens anslagstavla.
Granskning: ger ytterligare möjlighet att komma med synpunkter på förslaget.
Granskningsutlåtande: besvarar inkomna synpunkter och hur kommunen avser tillämpa dessa i planen.
Antagande: Planen antas av nämnd.
Laga kraft: Planen vinner laga kraft 3 veckor efter nämnds beslut om antagande så vida inga överklaganden kommer kommunen tillkänna.
Utökat förfarande, handläggning enligt PBL (2010:900) 5 kap.
Kungörelse: Kommunen kungör förslaget till detaljplan, vanligtvis på kommunens anslagstavla eller i lokaltidningen.
Samråd: Samrådet syftar till att i ett tidigt skede i processen samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget. Kommunen samråder med länsstyrelsen, lantmäteriet, sakägare samt andra som kan tänkas påverkas av förslaget.
Samrådsredogörelse redovisar inkomna synpunkter under samrådet samt kommunens ställningstaganden till dessa.
Underrättelse sker genom att kommunen efter samråd underrättar berörda sakägare, myndigheter etc. vilka eventuella ändringar som genomförts. Detta anslås på kommunens anslagstavla.
Granskning ger ytterligare möjlighet att komma med synpunkter på förslaget.
Granskningsutlåtande besvarar inkomna synpunkter och hur kommunen avser tillämpa dessa i planen.
Antagande Planen antas av kommunfullmäktige.
Laga kraft Planen vinner laga kraft 3 veckor efter nämnds beslut om antagande så vida inga överklaganden kommer kommunen tillkänna.
För ytterligare information rekommenderas Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken -en handbok om plan och bygglagen
Övrigt
För avgifter se Avgifter och taxor. Avgift bestäms från det tidpunkt nämnd beslutar om planbesked.
Blankett för ansökan hittar du under E-tjänster och blanketter. Mydighetsnämnden fastställer lämplighet. Avgift betalas enligt av kommunen fastställd taxa.
-
-
Lycksele stad
Hedlunda
Kattisavan
Kristineberg
Rusksele
Vormsele
Örträsk
Överbo
I kartan nedan finns gällande detaljplan för Lycksele stad
Söker du en detaljplan som inte finns med i kartan? Ta kontakt med samhällsplaneringen via kommunens växel 0950-166 00.