Beslut från kommunstyrelsen den 28 mars

Här följer en sammanfattning kring några av de ärenden som behandlades vid kommunstyrelsens sammanträde den 28 mars.

Kommunstyrelsen antar riktlinjer för skyltning för Lycksele kommuns verksamheter. Målet med riktlinjerna är att skapa en enhetlig och samlad skyltning med tydliga budskap och samhörighet med övriga skyltar inom Lycksele kommuns verksamheter. I det offentliga rummet behövs skyltar för att berika dess områden med budskap, guidning och information samt att skyltarna ska ge ett bra intryck till dem som rör sig i området.

Passa in i stads-och landskapsbilden
Skyltar ska utformas för att passa in i stads-och landskapsbilden, ha en säker konstruktion, bärighetsförmåga, tillgänglighet samt skapa enhetligt formspråk i staden. Vid framtagandet av nya skyltar ska riktlinjer användas och vara ett stöd som beskriver vilka tillstånd som krävs, montering, placering med mera. Lycksele kommuns grafiska profil som komplement gör Lycksele kommun tydligare som avsändare och stärker bilden av kommun.

Markanvisning Tjärhovet 4 och 5
Kommunstyrelsen tillstyrker begäran om markanvisning för fastigheterna Tjärhovet 4 och 5 samt del av fastigheten Lycksele 10:5 till Coop Nord Ekonomisk förening. Markanvisningen gäller under perioden 2023-04-01 – 2025-03-31 med möjlighet till förlängning om detaljplaneprocessen drar ut på tiden.

Ärendebeskrivning
Kommunen har, genom mark- och etableringsgruppen, fört en dialog med Coop Nord Ekonomisk förening i syfte att utreda möjligheter för en omlokalisering av företagets butik i Lycksele tätort. Faktorer som den lokala handelns utveckling, marknadsupptagningsområde, trafikflöden, tillgänglighet och parkeringsmöjligheter har beaktats tillsammans med en rad andra omvärldsfaktorer. Den 26 januari 2023 inkom Coop Nord med formell begäran om markanvisning för det berörda området.

Bedömning
I den aktuella detaljplanen medges handel och kontor i två våningar med en byggnadsarea om 800 kvadratmeter. I den genomförda dialogen med företaget har framkommit att det finns önskemål om cirka 1500 kvadratmeter byggnadsarea kombinerat med utrymme för cirka 60 parkeringsplatser för bilar, samt utrymme för intransporter. En ny detaljplan måste inrymma detaljhandel och livsmedel, utökade parkeringsytor, större byggnadsrätt både i form av byggnadsarea och byggnadshöjd. För att inrymma det som företaget önskar på platsen kommer delar av vattenspegeln mellan Djupskolavanbron och E12:an att behöva fyllas ut, om detta ska vara möjligt krävs varsamhet utifrån fri siktlinje från E12 mot bron.

Flera perspektiv som måste beaktas
Utifrån vad som framkommit i den föregående dialogen bedöms det vara fördelaktigt att anvisa den berörda marken till företaget som därifrån får initiera en ändring av detaljplan till förmån för sitt förslag. Det finns ett antal motstående intressen och andra perspektiv som måste beaktas särskilt noga i en sådan process men Mark- och etableringsgruppen ser inga hinder från kommunalt perspektiv med att anvisa marken till företaget.

Utökad investeringsbudget för bredband
Kommunfullmäktige fastställer redovisad investeringsbudget och beviljar tilläggsanslag för matchning mot beviljade medel av Post- och telestyrelsen för utbyggnad av stadsnätet. Tilläggsanslag beviljas med fem miljoner kronor för 2023. Lycksele kommun har ansökt om, och blivit beviljade, medel från Post- och telestyrelsen (PTS) för fortsatt utbyggnad av stadsnätet. Totalt är kommunen beviljade 1,8 + 16 miljoner kronor för perioden 2022–2025.

Utöver beviljade och redan utbetalda medel för utbyggnad behöver arbetet med att stärka redundans och kapacitet fortsätta då både PTS och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) pekat ut stadsnäten som en vital funktion i Sveriges totalförsvar. För att uppfylla kraven från myndigheterna kommer stora investeringar att behöva göras under åren 2023–2025.

Bedrivs som en resultatenhet
Om kommunen inte uppfyller kraven på redundans och kapacitet senast år 2025 löper kommunen en uppenbar risk att beläggas med vite. I det fall beviljade medel från PTS inte upparbetas blir kommunen återbetalningsskyldig.

Stadsnätet bedrivs som en resultatenhet vars intäkter helt kommer från dess abonnenter. Avskrivningar förenade med de investeringar som görs i stadsnätet betalas också av abonnenterna. Det är huvudsakligen kommunkassan likviditet som påverkas av en utökning av investeringsbudgeten kopplat till stadsnätets investeringar men då PTS redan betalat ut de beviljade medlen bedöms inte kommunens likviditet påverkas i stor omfattning.