Till huvudinnehåll

Repatriering och försoningsceremoni

Ungdomar i samiska kläder håller om varandra

På Urfolkens dag, den 9 augusti 2019, återbördades kvarlevor till sin ursprungliga viloplats på Gammplatsen i Lycksele. Lycksele kommun riktar ett stort tack till alla som deltog under fredagens repatriering och försoningsceremoni. 

Den 9 augusti återbördades kvarlevor från 25 individer till sin ursprungliga viloplats. Det är den hittills största repatrieringen i Sveriges historia och den uppmärksammades med en högtidlig ceremoni med kortege, tal och jojk.

Kvarlevorna överlämnas till jorden på gamla kyrkogården av 25 askbärare. Efter nedsänkningen var det flera som visade sin sympati och omsorg om de döda genom att hälla en skopa jord över näveraskarna.
- Som kommunchef och styrgruppens ordförande vill jag tacka alla som medverkat till att göra ceremonin till en dag i tecknet av återbördande i försoning, säger Ingela Gotthardsson, kommunchef Lycksele kommun. 

Bakgrund
Det var i samband med en arkeologisk utgrävning sommaren 1950–51 som mänskliga kvarlevor skickades till Historiska museet i Stockholm för undersökning. 2013 fick Västerbottens museum i Umeå fick tillbaka materialet från Statens Historiska Museer. Sedan dess har en process för att återbörda kvarlevorna pågått.

Samverkan
Projektet med repatrieringen har skett i
samarbete mellan Liksjuon Sámiensiäbrrie (Lycksele samiska förening), Södra Lapplands pastorat (Svenska kyrkan), Västerbottens museum, Länsstyrelsen Västerbotten, civilsamhället och Lycksele kommun. Projektet har varit möjligt att genomföra med stöd från Kulturrådet, Region Västerbotten, Svenska kyrkan och Lycksele kommun.

Försoningsprocess
Stora arbetsinsatser har gjorts inom Lycksele samiska förening, Södra Lapplands pastorat, Västerbottens museum och Lycksele kommun. 
- Jag vill tacka projektgruppen, med projektledare Adriana Aurelius i spetsen, för ert ihärdiga arbete, ert sökande efter svar och ert arbete med att planera och möjliggöra ceremonin som vi nu fått uppleva. Men också för ert driv i arbetet med försoning som skett genom möten, samtal och genom olika kulturyttringar. En försoningsprocess har påbörjats, säger Ingela Gotthardsson. 

Uppdaterad den 12 augusti 2019