Det här är LOV

Lagen om valfrihetssystem (LOV) ger kommuninvånare möjlighet att välja mellan olika alternativ vad gäller utförare av välfärdstjänster.

Lagen om valfrihetssystem har funnits sedan den 1 januari 2009. LOV är en procedurlag, vilket innebär att det inte är en lag som styr eller begränsar hur kommunen utformar sitt valfrihetssystem eller de krav som ställs på leverantörerna. Det är en metod för konkurrensutsättning och ett alternativ för upphandling. Lycksele kommun har valt att införa LOV för hemtjänst och daglig verksamhet.

Lagen om valfrihetssytem är i korthet:

• Ett regelverk som beskriver hur privata aktörer kan bli leverantörer av stöd, vård- och omsorgstjänster.
• En lag som bygger på EG-rättsliga principer om konkurrens, icke-diskriminering, öppenhet och proportionalitet.
• Ett alternativ till upphandling enligt Lag om offentlig upphandling (LOU).

Stöd och omsorgstjänster
Det är frivilligt för kommuner att införa LOV men obligatoriskt för landstingen inom primärvården. Sveriges kommuner har en skyldighet att tillgodose den egna kommunens behov vad gäller stöd och omsorgstjänster. Om kommuner och landsting väljer att konkurrensutsätta delar av den kommunala verksamheten till andra aktörer, reglerar LOV ramverket kring upphandlingen.

Kommunen tar sedan fram ett förfrågningsunderlag som reglerar krav och kvalitet på verksamheten. Innan en aktör kan etablera sig i kommunen måste dessutom Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ge sitt godkännande vad gäller hemtjänst, särskilt boende och daglig verksamhet.

Valfrihetssystemets tre parter

Kommunen
Kommunen har som uppdrag att - bevilja tjänsten – godkänna anordnare – följa upp och utvärdera, att anordnaren levererar den kvalitet som gäller enligt lag och enligt kommunens egna bestämmelser.Uppföljningen kan ses som en motor i valfrihetssystemet.

Medborgaren
Medborgaren väljer leverantör och kan välja ny leverantör, samt välja att prova annan leverantör. Rätten att välja om är inte begränsad. Det behöver inte innebära att man är missnöjd för att kunna välja om.

Leverantören
De konkurrerar med kvalitet eller genom profilering utöver vad som är bestämt genom lag eller av kommunen. Leverantören kan vara en kommunal enhet eller ett privat företag.

Kommunens ansvar
Kommunen är huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten och beslutar i alla frågor som gäller myndighetsutövning. Kommunallagen ger kommunen rätt att, efter beslut i fullmäktige, lämna över utförandet av kommunal verksamhet till ett handelsbolag, en ekonomisk eller ideell förening eller enskild person. Om kommunen lämnar över utförandet till annan än kommunalt driven verksamhet är kommunen även skyldig att kontrollera och följa upp den verksamheten.

Kommunen har två roller
I ett valfrihetssystem har kommunen två olika roller. Den ena rollen innebär att man som huvudman är ansvarig för valfrihetssystemet. Det innebär att kommunen ska bestämma värdet på tjänsten, godkänna leverantörer, sluta avtal med dem som uppfyller kraven, samt ansvara för uppföljning och utvärdering. I den rollen ingår även att man som myndighet prövar medborgarens rätt till insatser.

Kommunens andra roll innebär att man är en bland andra utförare som producerar tjänster och ska uppfylla de krav som det innebär. De kommunala utförarna, ska precis som de privata, konkurrera med kvalitet. De grundläggande EU-rättsliga principerna, för all offentlig upphandling, förutsätter att kommunen är neutral i konkurrensen. Det är viktigt att skilja mellan de som sköter valfrihetssystemet och beviljar medborgaren tjänster, från dem som utför tjänsten. 

Regeringens syfte med lagen om valfrihetssystem

• Stärka individens rätt till självbestämmande.
• Använda konkurrens för att öka kvalitet och effektivitet.
• Skapa bättre möjligheter till kvinnors företagande.
• Erbjuda ökade möjligheter för små leverantörer.
• Utveckla bättre villkor för arbetstagare.
• Bidra till att göra det mer attraktivt att arbeta med omsorgs- och stödverksamhet.