Energiförsörjning

Genom Lycksele kommun går två 400 kV-ledningar tillhörande transmissionsnätet för el. Ledningarna löper parallellt och går mellan stationerna Vargforsen (Norsjö kommun) till regionnätsstationen Tuggen och vidare sydväst genom kommunen.

Transmissionsnätet (elöverföring via 400 och 220 kV-ledningar) har de högsta spänningsnivåerna som finns i Sverige och kan likställas med europavägar, medan region- och lokalnät arbetar med regional och lokal eldistribution. Transmissionsnätet är viktig infrastruktur för hela Sveriges energiförsörjning och viktigt att ta hänsyn till vid planering.

Samråd ska hållas med Svenska Kraftnät när åtgärder planeras inom 250 meter från stamnätsledningar och stationer. Byggnationer i närheten av transformatorstationer och ledningsstråk kan medföra svårigheter vid eventuella framtida förändringar i stamnätet. Särskilt elintensiva verksamheter ställer krav på elnätsstrukturen och att elnätet inte nyttjas fullt ut redan.

Ledningarna alstrar magnetfält och elektriska fält. Det finns en misstanke om att magnetfälten ökar risken för barnleukemi. Kommunen ska därför genom planläggning och yttranden i ärenden om kraftledningar sträva efter att nya kraftledningar och elektriska anläggningar placeras så att exponering för magnetfält kan begränsas. Nya bostäder, skolor och förskolor ska inte placeras nära el-anläggningar som ger förhöjda magnetfält. För att säkerställa att denna nivå inte överskrids ska ny bebyggelse, där människor vistas varaktigt, placeras minst 80 meter från en 220 kV-ledning respektive 130 meter från en 400 kV-ledning. Dessa avstånd gäller när det bara är en ledning och avståndet behöver vara större om det är flera parallella ledningar. Områden i planen som finns utpekade för utveckling av bostäder och som berör en 400 kV ledning är ett LIS-område vid Arvträsk. I samband med handläggning av ansökan om bygglov måste ovanstående avstånd följas.

Klimatsmart energi innefattar både en minskad energianvändning och en övergång från fossila bränslen till förnyelsebar energiproduktion. För att uppnå det krävs en klimatsmart resursanvändning där uttaget av naturresurser minskar och återvinningen ökar. Till exempel är vatten en resurs som är viktig att skydda. I Lycksele kommun vill vi fokusera på att optimera vattenanvändningen i våra anläggningar för att minska våra effekter på klimatet. Dessutom krävs energieffektivisering och då främst av byggnaderna. ”2012 startade Energy Performance Contracting (EPC) ett projekt i form av en affärsmodell för att spara energi och förbättra inomhusmiljön inom kommunens lokaler. Slutresultatet av detta blev att energiförbrukningen minskade från 187 kWh/kvadratmeter till 115 kWh/kvadratmeter.

För att i framtiden kunna lagra energi från källor så som vind- och solkraft, så kallade intermittenta energikällor, behöver vi balansera och jämna ut variationerna i systemet. Lycksele kommun vill därför bidra till och främja energilagringssystem som kan anslutas till elnätet.

Norra Sverige har en betydande produktion av vattenkraft. En stor del av den producerade elkraften exporteras till södra Sverige. Inom kommunen finns åtta vattenkraftstationer. Fem av dessa finns i Umeälven, Rusfors, Bålforsen, Betsele, Hällforsen och Tuggensele kraftstationer. Det finns två mindre kraftverk i Öreälven; Brattfors och Storforsen och ett minikraftverk i Vänjaurbäcken. 201 producerades totalt 1469 GWh från dessa.

Minikraftverk kan tillåtas där det är ekologiskt och ekonomiskt försvarbart och effektivisering av befintliga vattenkraftverk ses som positivt för att ytterligare utvinna förnyelsebar el där vattendragen redan har en kraftigt modifierad status.  

Under  Vattenkraftreglering  kan du läsa mer om vattenkraftregleringen med hänsyn till naturmiljö. 

Områden för vindkraft hanteras i tillägg till översiktsplanen,  Vindkraft Lycksele . antagen av kommunfullmäktige 2009. Utpekade områden upptar en yta av ca 15 000 hektar. Inom dessa områden kan man utvinna uppskattningsvis 120 GWh/år. I vindkraftplanen beskrivs att vindkraftverk utanför angivna områden ej är lämpligt och att Lycksele kommun gärna ser att vindkraftsanläggningar placeras och byggs inom kommunen. Sedan planen togs fram har utvecklingen inom branschen snabbt gått framåt och kommunen har fattat ett beslut om att inte behandla ytterligare ansökningar om tillstånd till vindkraft innan en ny vindkraftplan antagits. Utöver utpekade områden kan behov av enstaka verk, för exempelvis några fastighetsägare i en by, förekomma. I dessa fall ska detaljplan upprättas, då verken kommer att hamna i eller i nära anslutning till sammanhållen byggelse. För närvarande pågår byggnation av vindkraft i Vargträsk. Dessutom har Vattenfall byggt en av Sveriges största landbaserade vindkraftparker med totalt 84 vindkraftverk i Blakliden och Fäboderget, i Åsele och Lycksele kommuner. Den totala effekten om 353 MW motsvarar förnybar hushållsel för drygt 220 000 hem. Dessa vindkraftverk väntas leverera el senast 2022. I dagsläget finns 16 av dessa vindkraftverk i Lycksele med en total effekt om 67 MW.  Utöver dessa finns tillstånd till uppförande av vindkraftverk inom parkerna Fjällberg, Vinliden, Norrbäck och Hornmyr. 

För att säkerställa att etableringar av vindkraft inte hamnar i konflikt med riksintressen för totalförsvarets militära del som omfattas av sekretess måste en förfrågan alltid ställas till Försvarsmakten i kommande skeden. 

Riksintresset för vindbruk beskrivs i delen  Riksintressen, LIS och andra värden.  

Solceller är en viktig del i omställningen av energisystemet. Kommunen är positiv till installation av solceller både hos privata aktörer och hos företag. De kommande årtiondena kommer solelen att öka kraftigt. Inom Lycksele kommun finns det outnyttjade mark- och takytor med stor potential för solel. Fram till år 2020 har kommunen sammanlagt sex anläggningar installerade med en total effekt om 80 kW. Genom kommunens energirådgivning uppmuntras en omställning till ett ökat användande av solceller.   

I Lycksele kommun består 45 procent av bränsleförsörjningen av bioenergi. Bioenergi är förnybar och framställs ur biomassa, till exempel restprodukter från skogsbruk. Den bioenergi som framställs inom kommunen kommer till stor del från fjärrvärmeverk, men det finns även exempel på småskalig uppvärmning i främst småhus. Bioenergi kan vara en hållbar energikälla, men för det krävs både att den ursprungliga produktionen som skapar restprodukter såväl som att själva energiframställningen bedrivs på rätt sätt. Om produktionen av bioenergi till exempel bidrar till avskogning, minskar den biologiska mångfalden eller orsakar skadliga utsläpp av föroreningar kan den inte bedömas vara hållbar. Skellefteå kraft har från och med 2020 ställt om till att driva fjärrvärmeverken Skogsbacka och Forsbacka helt på biobränsle, oljepannorna drivs av fossilfri olja. Kapaciteten på Skogsbacka värmeverk öppnar upp för möjligheten att nya bostadsområden kan få fjärrvärme levererad. Prisskillnader och svårigheter att koppla vissa områden till det befintliga närverket kan dock förekomma.

I dagsläget används vedeldning och pelletseldningen inom tätorten. Beroende på utveckling kan det bli aktuellt att på olika sätt genom information och andra styrmedel leda om uppvärmning mot mer energieffektiva system.   

• Ny bebyggelse, där människor vistas varaktigt, ska placeras minst 80 meter från en 220 kV-ledning, 130 meter från en 400 kV-ledning respektive 165 meter från två parallella 400 kV-ledningar.

• Nya bostäder, skolor och förskolor ska inte placeras nära el-anläggningar som ger förhöjda magnetfält.

• Kommunen ska främja omställningen till ett klimatsmart anpassat energisystem och en långsiktigt hållbar utveckling.  

• Kommunen ska genom information uppmuntra invånare att installera solceller där detta är möjligt och fasa ut uppvärmning genom vedeldning

• Kommunen ställer sig positiv till nya energislag som främjar en hållbar utveckling och minskad klimatförändring 

• Kommunen ställer sig positiv till en ytterligare effektivisering av redan befintliga vattenkraftverk.

• Försvarsmakten ska remitteras alla höga objekt. 

• Kommunen ska ta fram en ny vindkraftplan

• Kommunen ska ta fram en ny energistrategi

• Kommunen ska ta fram en ny klimatstrategi