Vatten och avlopp

I kommunen finns en problematik kring överdimensionerade avloppsreningsverk där utflyttning skett från byarna. Kommunen planerar ombyggnation av ett antal avloppsreningsverk fram till 2030. Dessa är Örträsk, Rusksele, Knaften, Bratten, Tuvträsk, Kattisavan, Björksele, Vormsele och Kristineberg. 

Kommunala allmänna anläggningar för avlopp finns i Lycksele, Kristineberg, Vormsele, Björksele, Rusksele, Kattisavan, Bratten, Örträsk, Knaften, Tuvträsk, Busjön, Husbondliden, Betsele och Umgransele. I övrigt förekommer enskilda avlopp. Alla industriutsläpp leds till kommunens reningsanläggningar. Tillkommande industrianslutningar ska inte tillåtas om de riskerar att orsaka problem i reningsverket eller förorenar slammet.  

Utsläpp av avloppsvatten regleras i miljöbalken och dess förordningar. Enligt miljöbalken ska avloppsvatten avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Det är förbjudet att utan tillstånd eller anmälan anordna ett avlopp eller ändra en befintlig avloppsanordning. I kommunen finns ingen känd övergödningsproblematik och utpekade områden med krav på hög skyddsnivå saknas. En bedömning görs i stället i det enskilda fallet och enskilda avlopp utformas och placeras utifrån de särskilda förutsättningarna på platsen. 

Genom tillsyn inventeras och åtgärdas enskilda avloppsanläggningar så att de inte ska orsaka skador på människors hälsa och miljö. 

Tillkommande bebyggelse i direkt anslutning till befintligt verksamhetsområde för vatten och avlopp ska, om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt, upptas att ingå i verksamhetsområde för vatten och spillvatten eller ges möjlighet att ansluta till det allmänna vatten- och spillvattenledningsnätet genom att nya eller utökade verksamhetsområden skapas. Områden där allmänt vatten och avlopp avses att byggas ut är Nydala, Hedlunda, Furuvik-Karonsbo, Lugnet- Norrlunda, Solsidan samt Asptjärnsvägen.

Utanför detaljplanelagda områden ska tillkommande bebyggelse tillåtas endast i de fall avloppsvattnet kan infiltreras eller omhändertas på ett ur miljösynpunkt godtagbart sätt.

Grundvattentäkterna utgör skyddsområden för vilka särskilda bestämmelser finns upprättade, bortsett från Busjön. I kommunen finns ingen reservvattentäkt eller utpekade potentiella platser för reservvatten. Mer information om skyddsområdena återfinns under  vattenskyddsområden. 

Det finns i dagsläget inga planer för att lösa behovet av reservvatten, men genom mobila vattenverk, så kallade vattentropp, går det att lösa. Detta utreds för närvarande av bland annat livsmedelsverket, MSB samt länsstyrelsen. Dessutom planerar kommunen att ta fram en nödvattenplan.

Utifrån kommande planering finns det i stor utsträckning tillräcklig kapacitet och fungerande infrastruktur. Kapaciteten är lösbar men kommer vid vissa fall kräva investeringar och kapacitetsökningar som kommer att kräva resurser av kapital. I närtid förväntas förutsättningarna inte förändras av ett förändrat klimat utan bedöms stabilt. LAVAB har identifierat potentiella riskfaktorer för förorening av vattentäkterna i form av miljöförstöring, utsläpp samt attentat och sabotage. För att skydda dricksvatten genomför det kommunala vattenbolaget, LAVAB, pågående uppdateringar av vattenskyddsområden samt skydd av vattentäkter, vattenverk, vattentorn och reservoarer genom lås, bommar, staket, larm med mera.

Kommunen har inte någon förvaltningsövergripande vattengrupp men vad gäller reservoarer, vattentorn på råvattentäkt i Lycksele centrum och i Björksele finns det nivåövervakning. Arbetet med en risk- och sårbarhetsanalys på kommunens nät pågår men det finns inte någon vattenförsörjningsplan eller några beredskapsplaner. Kommunen har som mål att ta fram en vattenförsörjningsplan. För översyn av ledningsnäten genomför LAVAB en detaljerad förnyelseplan för de närmaste tre åren och en övergripande plan för kommande 20års-period.