Till huvudinnehåll
Lycksele Kommun logotyp Lycksele Kommun logotyp

Kulturmiljö

Under denna flik beskrivs förutsättningar och ställningstaganden gällande kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Inom Lycksele kommun finns flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt fornlämningar och kulturlandskap.

Gammplatsen är ett område som under flera hundra år utgjort en viktig mötes- och handelsplats. Där finns idag Skogs- och Samemuseet som berättar om skogen och den samiska kulturhistorien, liksom Lycksele Hembygdsgilles friluftsmuseum med drygt 40 kulturbyggnader. Här finns också Liksjuon Sámiensiärbrrie - Lyckseles Sameförenings sameviste och ett stort fornlämningsområde bestående av cirka 100 orörda husgrunder och kåtatomter efter den tidigare kyrkstaden, en stenåldersboplats samt ett naturreservat. I den kulturbotaniska trädgården, Kulturbotan, samlas gamla kulturväxter in och bevaras. Där är de arrangerade med inspiration från samisk- och nybyggarkultur.

Därutöver finns det en mångfald av kulturhistoriskt värdefulla miljöer utanför tätortsområdet som listas i detalj i kommunens kulturmiljöstrategi. Ett exempel på dessa är Provåkersberg som är en karaktäristisk utflyttning från Selbyn till en mera frostskyddad höjd uppe i liden. I byn finns det två äldre gårdar och en bostadslägenhet på en senare avstyckning, omgivande odlingslandskap jämte anslående utsikt över Öre älvdal.

Ett annat exempel är en kulturmiljö med många spår efter flottningsepoken som ligger utefter Rågobäcken, nordväst om Vindelgransele. Skogsvägen över Rågobäcken och upp efter älven går förbi ett torvtäktsområde och slutar vid en flottningskoja.

Även samiska lämningar, till exempel efter skogssamisk renskötarkultur vid Fäbodbrännan och lämningar kring Gammelhemsjön, som kan knytas till Vapstens samebys flyttningsled, är kulturhistoriska arv på landsbygden som ska tillvaratas. På så sätt kommer kommunen också i framtiden kunna erbjuda de unika kunskaps- och upplevelsevärden som dessa miljöer medför.

I kartan nedan redovisas kända fornlämningar.

Inom kommunen finns också ett antal kulturmiljöer vilka beskrivs närmare under fliken Riksintressen.

De kulturhistoriska värdena behöver inte bara uppmärksamhet och skydd utan också förvaltning och vård. För att kunna påverka och inse värdet av bland annat kulturbyggnader och kulturmiljöer krävs i många fall utbildning både till ägarna av dessa, till förtroendevalda och tjänstepersoner samt till allmänheten, om vilka värden de förfogar över.

Lycksele kommun förväntar att den kulturmiljöstrategi som påbörjades 2014 bör vara klar för antagande 2022. Strategin ska ge långsiktig och övergripande vägledning i kommunens kulturmiljöarbete och vara en plattform för arbetet med kulturmiljöernas förvaltning.

Den ska utgöra ett viktigt kunskapsunderlag till privatpersoner och kommunen i fråga om vård-och underhållsåtgärder i kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Varsamt underhåll och anpassade tillägg i befintliga kulturmiljöer bidrar till att stärka kulturvärdena inom kommunen och skapar attraktiva boende- och rekreationsmiljöer.

I miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag” framhålls bland annat att det i närheten av vatten finns värdefulla kulturmiljöer som måste bevaras och förvaltas så att de kan upplevas även av framtida generationer.

Sedan kommunens tidigare kulturmiljöprogram antogs har mycket ny kunskap framkommit. Synen på kulturarvet har också förändrats, exempelvis värderas den yngre bebyggelsen, från 1900-talets mitt och framåt, numera högre från kulturhistorisk synpunkt. Kulturarvet lyfts fram som en resurs för det hållbara samhället, vilket kommer framgå i den nya kulturmiljö­strategin.

Kulturmiljöstrategin kommer, för att nå översiktsplanens mål och för att kunna leva upp till krav och föreskrifter i de nationella miljökvalitetsmålen, plan och bygglagen och miljöbalken, sammanställa en beskrivning av befintliga kulturvärden i kommunen samt visa på ett helhetsperspektiv på landskapet så att strukturer och landskapets historia beskrivs. (se Europeiska landskaps­konventionen som Sverige gick med i 2011).

  • Kommunens kulturmiljöstrategi ska vara vägledande vid bedömning av byggnader och bebyggelsemiljöer för att säkerställa att kulturhistoriskt värdefulla byggnader, bebyggelsemiljöer samt kulturlandskap bevaras och således beaktas i tillståndsprövningar och exploateringsärenden
  • Vid exploatering i kulturhistoriskt intressanta miljöer bör den tillkommande bebyggelsen stärka de befintliga värdena gällande struktur, utformning, gestaltning med mera. Kulturmiljöstrategin är vägledande som underlag till ärendeprövningen.
  • För att värna kulturmiljön i samhällsplaneringen ska medborgardialog användas som verktyg i såväl övergripande som i detaljplaneprocesser.
  • Särskilt utpekade kulturmiljöer i kulturmiljöstrategin ska följas upp med skyddsbestämmelser i framtida detaljplaner.
  • Kulturmiljövården ska integreras i alla led i planeringsprocessen; såväl vid detaljplanearbete som vid bygglovshandläggning.

Uppdaterad den 31 mars 2023