Minoritetsspråklagen

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk är en lag som är till för att stärka rättigheterna för personer som tillhör en nationell minoritetsgrupp i Sverige. De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk började gälla första januari år 2010. Lagen innebär bland annat att personer som tillhör en nationell minoritet ska ha rätt att använda sitt språk hos domstolar och myndigheter (så kallade förvaltningsmyndigheter), men även inom förskoleverksamhet och äldreomsorg om det finns personal som kan språket. Enligt lagen är det också särskilt viktigt att barn som tillhör en nationell minoritet får möjlighet att behålla och utveckla sin kultur och sitt språk.

Det här gäller för alla nationella minoriteter enligt lagen:

• Personer som tillhör en nationell minoritet ska få information om sina rättigheter.
• Staten, kommunerna och alla som arbetar inom den offentliga sektorn ska skydda och stödja de nationella minoritetsspråken och ska även stödja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige.
• barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.
• Myndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor.

Särskilda rättigheter för dig som talar finska, samiska eller meänkieli:
Om du bor i ett förvaltningsområde för finska, samiska eller meänkieli, har du särskilda språkliga rättigheter i just det området.  Dessa rättigheter är bland annat att:

• Du har rätt att använda ditt språk vid kontakter med myndigheter när myndigheten ska besluta i något ärende som handlar om dig. Du har rätt att prata på ditt språk och att skriva på ditt språk när du har kontakt med myndigheten.
• Myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på ditt språk och att ge en skriftlig översättning av beslut och motivering om du ber om det. Eftersom myndigheten kanske bara har en eller ett par personer bland personalen som kan språket, kan myndigheten bestämma en särskild tid och plats när du kan få information på ditt språk.
• Myndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken.
• Kommunerna har särskilda skyldigheter att ordna äldre- och barnomsorg, helt eller väsentlig del på minoritetsspråken om någon som bor i förvaltningsområdet önskar detta.

Kommunerna inom det samiska förvaltningsområdet får ett årligt statsbidrag till de extra kostnader som kommunen har för att stödja användningen av samiska enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Statsbidraget till Lycksele kommun var 660 000 kronor för år 2019.