Historik

Begravningsplatsen på Öhn användes mellan åren 1607 och 1799 och var en av de tidiga marknadsplatser som instiftades av Karl IX. 

Platsen omfattade samer från Vindel-, Ume,- och Ångermanälven, vilka hade kyrkoplikt och begravningsplikt där under större delen av 1600-talet. Under 1700-talet omfattade den samtliga boende runt Ume-och Vindelälvarna.

Detta återbördande berör därför en stor del av de sydsamiska och umesamiska områdena och släktningar finns i dag säkerligen sprid­da på långt större håll än i områdena runt Lycksele.

År 1948 uppläts området av dåvarande landskommunen till Hembygdsgillet för att förvaltas och utvecklas. Emellertid, då området var klassat som fornlämningsområde, krävde Riksantikvarieämbetet att en arkeologisk undersökning skulle företas innan området fick bebyggas. Denna genomfördes åren 1950-51. Kyrkofullmäktige i Lycksele bidrog med medel då man ville hitta den gamla kyrkplatsen.

Det arkeologiska och antikvariska arbetet utfördes av Västerbottens läns museum. Efter undersökningarna sammanställdes fyndmaterialet och ett 30-tal kranier och fyra hela skelett sändes till Stockholm för genomgång och analys. Bland annat skulle textilfragment samt mänskliga kvarlevor analyseras. Dessvärre finns i dag inga uppgifter om att det gjordes några analyser. I ett brev från 1951 från dåvarande landsantikvarien vid Västerbottens läns museum till Historiska museet i Stockholm uttalades en önskan om att de mänskliga kvarlevorna skulle återbegravas på kyrkogården på Gammplatsen.