Matsvinn

I Sverige slänger vi i genomsnitt 15 kilo mat, som egentligen hade kunnat ätas upp, per person och år, dessutom häller vi ut 18 kilo mat och dryck i vasken, sammanlagt blir detta ett totalt matsvinn på 33 kg per person och år.

Matsvinn kallas den maten som slängs men som hade kunnat ätas upp. Alltså mat som det inte är något fel på men som slängs för att du till exempel:

• Inte orkar äta upp det som finns på tallriken.
• Köpt mat som blivit dålig innan du hunnit äta upp den.

Vill du spara en slant samt göra en enkel insats för klimatet och miljön kan du se till att minska matsvinnet hemma. Några enkla tips på vad du kan göra:

• Planera dina inköp – håll regelbunden koll på vilka matvaror som finns i skåp, kyl och frys innan du handlar.
• Förvara maten på rätt sätt.
• Använd frysen för det som börjar bli gammalt. Många livsmedel, till exempel mjölk, grädde, ost, smörgåsskinka och matrester, går bra att frysa.
• Tänk på att en vara är oftast helt okej en tid efter ”bäst före-datum”. Avgör om varan går att äta genom att titta, lukta, känn och smaka!
• Om du köper storförpackningar – dela upp i mindre förpackningar och frys in det som inte går åt de närmaste dagarna.
• Laga mat på rester.
• Gör matlådor av överbliven mat.
• Ge bort till grannen om du ska åka bort.

Livsmedelsverket har beräknat att ett hushåll kan spara 3 000–6 000 kr per år på att minska sitt matsvinn. Få fler tips om hur på: livsmedelsverket.se

Mina matrester blir ju biogas, det är väl bra?
Javisst är det bra att matresterna kan komma till nytta och bli biogas. Men det är 20 gånger bättre för klimatet att inte slänga maten alls.

Skillnaden på matsvinn och matavfall

Matsvinn ska skiljas från matavfall. Matsvinn är livsmedel som av olika anledningar inte äts upp. Matavfall är oätliga delar som t.ex. äppelskrutt, morotsskal, köttben och kaffesump som ska lämnas till matavfallsinsamlingen för biogasrötning.