Till huvudinnehåll

Bostadsförsörjning

Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter i kommunen och ger förutsättningar för såväl tillväxt som välfärd.   

Bostadsförsörjningsprogrammet är kommunens strategidokument för bostadsförsörjning och innehåller kommunens mål inom området. Utbyggnadstakten samt omfattningen och sammansättningen av bebyggelseutbudet återfinns i detta strategidokument som revideras en gång per mandatperiod. Översiktsplanen redovisar markområden som kommunen avser avsätta för framtida bostadsbebyggelse. Likaså finns kommunens avvägningar då behovet av bostadsmark prövats mot konkurrerande allmänna intressen.  

Kommuninvånarnas sammansättning ger upphov till varierande behov av bostadsutrymmen något som ställer krav på kommunens beredskap och möjlighet att tillhandahålla ändamålsenliga och anpassade boenden. Andelen äldre i kommunen kommer bli allt fler där antalet invånare äldre än 80 ökar medan det i åldern 18–24 sker en utflyttning. Planeringen för behoven hos särskilda grupper såsom nyanlända utrikesfödda, studenter, personer med funktionsnedsättning samt socialt utsatta måste integreras i kommunens övriga strategi för hållbar planering.

Där är universell utformning, som utgår från att miljöerna ska utformas så att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning, en förutsättning för att säkerställa att planeringen sker med hänsyn till alla grupper.

En planering som främjar socialt inkluderande stärker dessutom integrationen och den täta blandstaden. Översiktsplanen anger därför att planeringen för bostäder för personer med funktionsnedsättning ska prioriteras i centrala lägen.  

Sedan 70-talet har befolkningen minskat och gått från drygt 14 000 invånare till dryg 12 000.

2014 vände trenden och det har skett en blygsam befolkningsökning. Tillväxten har skett genom en åldrande befolkning samt under de senaste tre åren med en positiv nettoinflyttning. Trots den minskade befolkningen finns ett underskott av bostadsenheter för bland annat barnfamiljer, ungdomar och äldre som vill byta boendeform representerade på bostadsmarknaden.

I kommunens demografiska analyser framkommer bland annat att gruppen äldre kommer att bli större och att det krävs en planering av hållbara bostadslösningar för denna grupp. Kommunens bostadsutvecklingsstrategi syftar till att skapa förutsättningar för bättre ruljangs på bostadsmarknaden med tydlighet i ansvar och åtagande mellan kommun och de privata aktörerna.  

Läs mer i kommunens bostadsförsörjningsprogram.

För att uppnå översiktsplanens andemening främjas funktionsblandad bebyggelse där bostäder, arbetsplatser och service är integrerade. Funktionsblandning ger förutsättningar att skapa levande kvarter under större delen av dygnet vilket också bidrar till trygghet och säkerhet. Blandad bebyggelse bidrar även till att kunna bistå bostadsbehov för olika grupper i samhället. Områden som kommunen bedömer mest lämpad för funktionsinblandning ligger inom Lycksele tätort och de utpekade servicenoderna vilket preciseras närmare i de fördjupade översiktsplanerna.  

Efterfrågan på tomter för enfamiljshus inom kommunen är för närvarande liten. Inom Lycksele tätort finns detaljplaner för villor samt radhus inom Nydala, Furuvik, Norräng samt Hedlunda. I övrigt efterfrågas främst tomter med strandnära lägen vilket bland annat finns på Nydala. 

Lägenheter i flerbostadshus finns förutom inom Lycksele stad även i Knaften, Rusksele och Örträsk. Det finns en efterfrågan på lägenheter, framför allt hyresrätter för unga och tillgängliga bostäder för äldre. Många äldre bor idag i småhus. Genom tillskapande av lägenhetshus, trygghetsboenden samt nyproduktion av vård- och omsorgsboenden kan en flyttkedja skapas där lägenheter och villor inom Lycksele tätort blir tillgängliga på marknaden.   

Kommunen anser att det är lämpligt att exploatera med bostäder såväl i centrala ortens befintliga områden för bostadsbebyggelse som i de utpekade servicenoder samt tillväxtzonerna i dessa områdens omnejd.   

Att förtäta är en strategi som gör att bostadsutrymmen kan tillskapas till mindre kostnad genom att bygga på befintlig infrastruktur.  Den täta staden erbjuder kvalité i form av närhet till exempelvis arbete, service, kulturutbud och parker som kommunens undersökningar konstaterar som viktiga trivselfaktorer när man bor i en stad. 

Översiktsplanen öppnar upp för kompletterande bebyggelse inom såväl tätort som servicenoder, sammanhållna bebyggelsegrupper och i anslutning till kollektivtrafikstråk. Den låga efterfrågan på nyproduktionen är en starkt motiverande faktor till att öppna upp för exploateringar i attraktiva lägen i till exempel älvsnära lägen.

Resultat från analysen som genomfördes vid framtagandet av  Bostadsförsörjningsprogrammet vittnar om en avstannad flyttkedja.  Kommunen strävar därför vid nyproduktion och omvandling av bostäder att skapa variation när det gäller upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar så att personer med olika förutsättningar och behov kan bo och trivas i samma bostadsområden.   

Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked syftar till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden samt miljökvalitetsnormer i miljöbalken (MB) ska följas. 

Utanför planlagt område utgör riktlinjerna i översiktsplanen och dess fördjupningar samt bestämmelserna i PBL underlag för den allmänna lämplighetsprövningen. Följaktligen kan dessa prövningar te sig mer kostsamma och komplicerade framförallt om tänkta exploateringsområden berörs av särskilda förhållanden som behöver utredas kopplat till risker, skydd eller särskilda värden.  

Översiktsplanen redovisar vilka allmänna intressen som ska beaktas. Kravet enligt PBL är att mark ska användas för det ändamål den är mest lämpad för. Översiktsplanens riktlinjer och förhållning till de allmänna intressena är därför av avgörande betydelse vid den allmänna lämplighetsprövningen. 

ntressekonflikter kan uppstå till följd av konkurrerande markanspråk. Översiktsplanens mål om hållbarhet betyder i praktiken att de värden som återfinns i områden utpekad för rörliga friluftslivet, natur- och kulturmiljövården, rennäringen samt näringslivet, ska vid eventuell konflikt ges företräde framför nybyggnation av fritidshus. Samråd med samebyarna hålls när ny fritidsbebyggelse kan störa deras verksamhet.  

  • Bostadsförsörjningsprogrammet ska revideras och kompletteras med en kartläggning av bostadsbehovet i kommunen. Kartläggningen ska ligga till grund för revidering av bostadsförsörjningsprogrammet och kommunens fysiska planering.   
  • Utbyggnad av bostäder ska i första hand ske i Lycksele tätort eller de utpekade servicenoderna, genom komplettering och funktionsblandning. I de fall ny mark tas i anspråk för bostäder ska kopplingar till befintlig bebyggelse och goda kommunikationsstråk beaktas. 
  • Det ska tas fram fördjupade översiktsplaner för tätort samt för noderna. 
  • Vid nyproduktion och omvandling av bostäder ska kommunen sträva efter variation när det gäller upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar så att människor med olika förutsättningar och behov kan bo och trivas i samma bostadsområden.   
  • Jordbruksmark ska inte tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar annat än för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. I byar med ingen eller svag befolkningstillväxt kan dock möjligheten att bevilja nylokalisering på jordbruksmark av små arealer som ligger avsides och isolerat från annan jordbruksmark och som inte klassas som brukningsvärd och som inte hindrar ett rationellt jordbruk prövas när detta stärker byns struktur och bykaraktär. Mark som brukas för odling eller djurhållning ska alltid bedömas som brukningsvärd och får inte bebyggas.    
  • Kulturmiljön ska ses som en resurs som ska tas till vara i samhällsutvecklingen. Nyproduktion, förtätning och omvandling ska därför ske med vägledning av kommunens kulturmiljöstrategi.   
  • Det ska finnas en planberedskap för bostäder i attraktivalägen, till exempel nära vatten eller med vackra vyer.     
  • Inom såväl nyexploaterings- som kompletteringsområden eftersträvas en funktionsblandning mellan bostäder och verksamheter, mötesplatser samt närhet till grönstrukturer.  
  • I de fall ny mark tas i anspråk för fritidshus ska kopplingar till befintlig bebyggelse och goda kommunikationsstråk beaktas.  
  • Samhällsplanering ska utgå från universell utformning, vilket innebär en sådan utformning att miljöerna ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning, en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor som andra.  
  • Vid nyproduktion ska kommunen sträva efter miljövänliga och hållbara byggmetoder genom att välja koldioxidsnåla material.  
  • Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas tillvara och förstärkas. Arkitektur, formgivning och design ska prioriteras i den fysiska planeringen.
  • Ny bebyggelse bör inte placeras inom 30 meter från E12 och 12 meter från övriga statliga vägar. Närmare avstånd ska främst ske av bebyggelse med annat syfte än boenden för att minimera risker för att utsättas för buller samt risker för att olyckor med farligt gods sker i nära anslutning till boendemiljöer.
  • Ny bebyggelse bör inte tillåtas inom 30 meter från järnväg för att säkerställa utrymme för räddningsinsatser om det skulle ske en olycka samt för att möjliggöra en viss utveckling av järnvägsanläggning. Verksamhet som inte är störningskänslig och där människor endast vistas tillfälligt, så som parkering, garage och förråd kan finns inom 30 meter från spårmitt, dock med hänsyn till möjligheter för framkomlighet för räddningsinsatser samt för möjligheterna att underhålla järnvägsanläggningen samt bebyggelsen.  
  • Vid planering av nya bostadsområden ska behovet av bostadsnära natur inom 300 meter tillgodoses. Grönområden ska prioriteras nära skolor, förskolor och andra viktiga samhällsfunktioner som exempelvis äldreboenden. Avståndet till närpark ska inte överstiga 50 meter.  
  • Kommunen ska i samband med framtagande av detaljplaner tillämpa skadelindringshierarkin (se Bild ovan) för alla relevanta ekosystemtjänster och vid påtaglig skada på naturmiljön vidta kompensationsåtgärder.  
  • När ett intrång eller skador inte kan uppvägas genom kompensation på grund av den påverkade naturmiljöns känslighet och/eller oersättlighet ska området inte tas i anspråk.
  • Vi nyproduktion och förtätning av bebyggelse ska hänsyn tas till hantering av dagvatten och till vattenmiljöer genom att undanta kantzoner vid vatten och våtmarker från byggnation.     
  • Bebyggelse ska inte placeras så att det går emot lagakraftvunna områdesbestämmelser för Lycksele tätort.

Uppdaterad den 14 juni 2023