Till huvudinnehåll

Naturmiljö

Lycksele kommun utgörs av ett vidsträckt brukat barrskogslandskap som genomkorsas av tre älvdalar med odlingslandskap; Öreälven, Umeälven och Vindelälven. Älv- och sjösystemet följer nordväst-sydostliga spricklinjer i berggrunden, som i huvudsak utgörs av revsundsgranit.

Det finns många områden med mycket höga naturvärden i kommunen, alltifrån den forsande nationalälven, Vindelälven, till myllrande milsvida myrar och naturskogar.

Kommunens naturvärden och plan för naturvården framgår av Naturvårdsstrategin och Grönstrukturplanen som togs fram 2006–2007. Till dessa program finns GIS-underlag som bland annat beskriver och klassar olika områden. Underlaget går att se i mark- och vattenanvändningskartan under Naturmiljö och ekosystemtjänster.

Andra viktiga planer är kommunens Mångbruksplan som fungerar som ett underlag och rekommendation kring skötsel och brukande av tätortsnära skog. Dessa fördjupningsmaterial ska användas i efterföljande planering för att få en helhetsbild av kommunens grönområden och natur. 

 

Genom en väl fungerande grön infrastruktur både i tätort, byar och kommunen som helhet skapas goda livsmiljöer för växter och djur Grönområden ger oss också många andra nyttor så som rekreation, skydd mot klimatförändringar, luftrening, skydd mot buller och ett positivt intryck av stadsbilden. 

För en framgångsrik grön infrastruktur krävs samarbete mellan olika aktörer och en välfungerande planering. För kommunens del ligger tyngdpunkten på att värna, vårda och förvalta naturmiljöer i framför allt tätorten och byarna. De värdefullaste naturområdena i och kring staden domineras av skogsmark.

Viktiga tätortsnära naturområden är:

  • Gammplatsen: Området är ett av Lyckseles mest välbesökta natur- och kulturområden. Kombinationen av intressanta kulturmiljöer med museum med flera spännande aktiviteter och det fina naturskogsreservatet gör området mycket intressant. I de södra och centrala delarna finns vattenmiljöer i form av två tjärnar, en bäck och några mindre sammanhängande våtmarker. Norra delen består av en mycket fin urskogsartad naturskog med tall- och lövblandskog på näringsrik ibland översvämmad mark.
  • Tannberget: Stora delar av området består av äldre 200-årig talldominerad skog med inslag av gran. De äldsta och mest opåverkade delarna ligger längst i norr ovanför Lilltjärns industriområde och upp i de bortre norra delarna av motionsspåren (15 km spåret). Skogen ovan Lilljärns industriområde är en gammal, drygt 200årig tallskog med inslag av ännu äldre träd, över 300 år. I området finns Lyckseles största motionsanläggning med multifunktionsbana och skidspår. Genom bildande av ett tätortsnära naturreservat på Tannberget kommer kommunen att skydda värdefull skogsmiljö samtidigt som behovet av tätortsnära friluftsområde säkerställs.
  • Korpberget: Området består av gammal vacker, mager och gles hällmarkstallskog. Skogen är omkring 200 år gammal utom i ett mindre parti längst i norr där skogen är yngre.
  • Prästholmarna: Östra Prästholmen har en bitvis urskogsartad talldominerad naturskog medan västra prästholmen har en medelålders löv– och barrblandskog.
  • Aggavaudden: Aggavaudden utgör utloppsområdet för Lycksbäcken och områdets totalvärde förstärks av vattenmiljöerna och att delar av skogen översvämmas periodvis. Skogen är gammal, 200–400 år.
  • Mårkan: Skogen är en gammal, 200–400 år, nästan opåverkad tallnaturskog. Området kan vara Lyckseles finaste tätortsnära naturområde tillsammans med Aggavaudden. Sannolikt är området inte så välbesökt, men stor potential finns.
  • Grivetjärnsberget: På berget finns en tallskog på torr och mager mark som övergår i impediment mot toppen av berget. Tallarna har en god åldersspridning med den dominerande generationen kring 200 år men det finns många träd som är mellan 300–400 år gamla. Det är gott om liggande och stående döda träd varav en del har bohål. Området är tidigare tydligt påverkat av brand och har gott om brandspår. En väl utmärkt stig går genom området.

De gröna stråken utgör naturlänkar viktiga för spridning av arter och viktiga transportstråk för att binda samman olika natur- och rekreationsområden. För att kunna upprätthålla en hög biologisk mångfald och grundläggande ekologiska processer är det avgörande att grönområdena inte blir för isolerade från varandra. Gröna stråk efter strandkanterna gynnar utbytet av det biologiska livet och allmänhetens möjlighet att röra sig efter stränderna. Exempel på strandnära områden i eller strax utanför tätorten med höga natur och/eller rekreationsvärden är Hawaiiudden, Killingholmen, Gammplatsen, Aggavaudden och Furuviksstrand.

I Grönstrukturplanen beskrivs några angelägna satsningar som skulle gynna grönstrukturen efter älven.

  • Gång- och cykelväg på älvens västra sida: Älvskorridoren är idag inte intakt i alla delar och den största bristen finns på västra sidan Lycksele mellan E12-bron och Gammplatsen.
  • Överfart över älven vid Gammplatsen.
  • Grönområdet nedanför Hällforsens kraftverk: Bibehålla de grönområden som finns nedströms kraftverket och utveckla de stigsystem som finns längs båda sidor av älvstranden. Älvsrummet tillgängliggörs därigenom bättre för de boende i Lycksele.
  • Utvecklande av stigsystemet efter älvsstranden: På norra sidan finns fina skogsstigar från Ansia upp mot Betsele kraftverk. Ponderosaleden är en ny led som sträcker sig från Ansia via Ponderosa upp mot Lycksbäcken. Här finns potential att göra en sammanhållen cykelrunda genom den norra delen av Lycksele om gång- och cykelväg byggs från centrum upp mot Betseledammen.
  • Överfart vid Prästholmarna: Östra Prästholmen är en mycket värdefull skogsholme med naturskog på delvis näringsrik, sandig mark. Den har högsta värde ur närnatursynpunkt och även högt naturvärde. Västra Prästholmens naturvärden är lägre. Om öarna ska få en ökad besöksfrekvens behövs de tillgängliggöras genom information och genom att man kan nå över från fastlandet med till exempel en dragfärja eller via en hängbro.

Skolskogarna utgör en viktig del i grönstrukturen. Skolskogarna fyller ett viktigt syfte för att barn och unga ska komma ut i naturen och därigenom lära sig om naturens värde och få in mer naturlig rörelse och aktivitet. Skolskogarna utgör även bynära och tätortsnära skogsmiljöer för rekreation. Skolskogar finns i dagsläget beskrivna och markerade i kommunens kartunderlag för samtliga skolor utom Hedlunda, Knaften och Umgransele. Förskolorna saknar i dagsläget utpekade skogsområden vilket behöver ses över och kartläggas.

  • Vid ny bebyggelse ska landskapsbild beaktas och geologiska formationer av betydelse för naturvård bevaras.
  • Planläggningen som berör den tätortsnära skogs- och parkmarken ska inte resultera i en minskning av de gröna intressena utan dessa ska kompenseras med likvärdiga områden genom ekologisk kompensation. Värden som stigar, gröna korridorer, fritids- och naturområden ska särskilt värnas.
  • Kommunen ska i samband med framtagande av detaljplaner tillämpa skadelindringshierarkin för alla relevanta ekosystemtjänster och vid påtaglig skada på naturmiljön vidta kompensationsåtgärder.
  • Kommunen ska bilda ett tätortsnära naturreservat på Tannberget för friluftsliv och biologisk mångfald.
  • Kommunen ska bevara och utveckla gröna stråk som möjliggör för människor att röra sig mellan grönområden i staden för att sedan ta sig ut till de gröna ytterområdena i stadens utkanter.
  • Skogar, grönområden och parker ska skötas och utvecklas för att gynna den biologiska mångfalden och för att få fler arter att trivas i kommunen.
  • Natur- och kulturmiljövärden ska bevaras och göras mer tillgängliga.
  • Barriärer till grönområden som begränsar spridning av biologiska arter och tillgängligheten för dessa områden ska åtgärdas.
  • Samtliga skolor ska ha tillgång till en skolskog i sitt närområde. Skolskogarna ska säkerställas genom markägaravtal och/eller planbestämmelser.
  • Skolskogar ska märkas ut i kommunala kartunderlag för samtliga skolor och förskolor. Inom dessa områden ska exploatering inte tillåtas till annat än byggnader och anordningar för friluftsliv, lek och utbildning.
  • Inventeringsunderlag för samtliga skolskogars naturvärden och skötselplan ska tas fram med tydlig målsättning för områdenas vidareutveckling.
  • Kommunens tätortsnära skogar ska förvaltas hållbart och ha höga sociala, ekologiska och ekonomiska värden. Vid åtgärder ska kommunen arbeta efter Mångbrukspolicyn för Lycksele kommuns skogsinnehav för att i största möjliga mån undvika slutavverkningar som innebär att hela avdelningar kalavverkas samt att förlänga omloppstiden och låta skogen bli äldre än den normalt skulle bli innan den slutavverkas. Skogarnas rekreationsvärde ska prioriteras.
  •  Kommunens Naturvårdsstrategi och Grönstrukturplan ska revideras.
  • Naturliga allmänt tillgängliga badplatser och vattenlekplatser vid tätortsnära sjöar och vattendrag bevaras och utvecklas. 
  • Nya överfarter över vattendrag ska inte utgöra vandringshinder för organismer som lever i och nära vatten.

Uppdaterad den 14 juni 2023