FAQ - Frågor och svar om måltider och kost

Matsedeln skrivs av matsedelsgruppen. Den består av kockar och medarbetare från mottagningsköken. I den deltar även elever från skolan. Ofta bjuds också lokala matentreprenörer eller inspiratörer in för att delta i gruppen. Vårt mål är att laga maten från grunden. Maten vi servera ska vara upplevelserik och spännande och den samiska/nordiska kulturen ska vara levande del av matsedeln

Förutom att en blandad diet (vegetabilisk och animalisk) är mer hälsofrämjande än en uteslutande animalisk diet, är den även klimatfrämjande. Målet med 11 kg co2e måltidsutsläpp per vecka/person kan endast nås genom att öka andelen vegetabilier i vår föda. 

Ren, älg och vilt är nära klimatneutralt, kommer från trakten och smakar utmärkt. Vi använder råvarorna, förutom till klassiska norrländska maträtter, även till vanlig husmanskost som ”lasagne på älgfärs”.

Vi bjuder in våra leverantörer från trakten till samarbete! Just nu sjösätter vi ett nytt sätt att upphandla varor. Leverantörer från trakten är till exempel Lilla bageriet, Norrlandsvilt och kommunens köttbönder men vi söker efter fler lokala producenter som vill vara med.

För att nå målet med minskad köttkonsumtion och en bra hälsa använder vi oss av klassiska maträtter, som till exempel skånsk kalops men med en hel del morötter inblandade, och vi använder samma knep även i andra rätter. Vi har uppdraget att bjuda på olika smaker, och matpreferenser du lär dig som barn eller ungdom hjälper dig livet ut. På så sätt bidrar vi till en bra folkhälsa.

Varje år får Kostenheten ett mål på hur stor andel av livsmedelsinköpet som ska vara ekologiskt. Andelen bestäms av kommunstyrelsen och speglas i enhetens budget. Målet är att nå 60 procent ekologiskt till 2030.

Det är viktigt tycker vi. Vi behöver minska våra utsläpp från måltidskonsumtion till Parisavtalets nivå. Varje år får Kostenheten nya mål på hur mycket utsläpp (CO2e) kommunens livsmedelsinköp maximalt får orsaka.

För att få till en näringsriktig matsedel ska vi servera fisk minst en gång per vecka. Fiskpinnar och inbakad fisk ska helst vara undantag snarare än en regel. De innehåller mycket fett och bidrar inte till en god hälsa. Vi väljer oftast fisk med mycket omega 3 fettsyra och som är MSC eller ASC märkt.

Ja, vi behöver servera inälvsmat för att leva upp till rätt järnhalt i maten. Även leverpastej till mellanmål tillhör gruppen järnrik mat.

Absolut! Vi är hantverkare och älskar mat. Vårt uppdrag är att laga maten i största möjliga utsträckning av rena, goda och ärliga råvaror ”från grunden”.  Självklart kan det bli problem någon gång, som till exempel att vi blir senare med maten eller att vi inte lyckas till 100 procent. Men vi anser att det är bättre än att skyffla i sig massor av hel- och halvfabrikat som innehåller en mängd tillsatser.

Det finns många sätt för våra medborgare att påverka matsedlar i Lycksele kommun:

• Kostråd i skola
• Kostråd i vård och omsorg
• Matsedelsgrupp
• Årliga enkäter i alla områden
• Likes i matsedelappen (MASHIE app)
• Feedbackterminal i matsalarna
• Eller man lämna bara ris och ros/önskemål till köken eller direkt till personal i matsalen

Matsedeln är endast utformad för barn/elever med neuropsykologiska funktionshinder. Maten ska vara ”torr”, separerad, presenteras alltid likadant, smakas alltid likadant. På grund av detta används endast hel-och halvfabrikat vid tillverkning och det kompromissas med kraven på näringsriktig mat.

I kommunen tillagas och serveras ett stort antal måltider. Lycksele kommun vill erbjuda goda, vällagade och näringsriktiga måltider anpassade till de behov som barn, elever, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning har. Vi erbjuder delvis ekologiska och närproducerade livsmedel och ambitionen är att öka denna del. Maten ska vara vällagad och varierad. Vi strävar efter att laga maten från grunden.

Näringsmässigt och ur ett miljöperspektiv är det bra att öka andelen vegetabilier. Därför är målet att minst en gång i veckan servera enbart vegetariskt.

Innehållet bygger på de kostpolitiska riktlinjerna på nationella mål och föreskrifter inom området:
• Bra mat i förskolan, Livsmedelsverket
• Bra mat i skolan, Livsmedelsverket
• Bra mat i äldreomsorgen, Livsmedelsverket
• Nordiska näringsrekommendationer (NNR)
• Branschriktlinjer för offentlig säker mat
• Livsmedelslagen
• Skollagen
• Lagen om offentlig upphandling
• Svenska livsmedelsstrategin