Till huvudinnehåll
Lycksele Kommun logotyp Lycksele Kommun logotyp

Friluftsliv

Barn och man på skogsstig

Kommunens grönstrukturplan beskriver viktiga och attraktiva utemiljöer i framför allt Lycksele stad och några större byar. Utöver de tätorts- och bynära områdena finns stora naturområden men även lekplatser, badplatser och motionsanläggningar. Lycksele har tillgång till variationsrika naturområden utanför tätorten, allt från älvarna till myrlandskap, odlingslandskap och stora skogar. Idag finns det därför goda möjligheter till ett aktivt och rikt friluftsliv i Lycksele.

Tillgängligheten, kvalitén och nåbarheten till olika friluftsområden är aspekter som behöver belysas i den fysiska planeringen.

Den bostadsnära naturen ska vara möjlig att nå till fots från bostaden. I forskningen har 300 meter visat sig vara ett gränsvärde för hur långt man är beredd att gå till ett grönområde för att man ska använda det ofta. Därför har kommunen antagit ställningstaganden som anger minsta avstånd mellan grönområde och bostadsområden, skolor och äldreboenden. Viktigt är inte bara avståndet utan också möjligheten att på ett enkelt sätt ta sig fram till grönområdet. Barriärer som exempelvis trafikerade vägar försvårar nåbarheten.

Varje skola ska ha en skolskog och behovet av lekplatser för alla åldrar ska kartläggas.Kommunen har också tagit ställning för att Klass A och B områden i grönstrukturplanen inte ska exploateras. Som ett ytterligare komplement till grönstrukturplanen planeras en kommuntäckande friluftskartläggning att tas fram. Den kan utgöra ett stöd vid upprättande av detaljplaner, vilka områden som särskilt ska prioriteras för insatser samt ett kunskapsunderlag vid miljöprövningar.

Friluftslivsintressena sammanfaller i hög grad med andra intressen, som till exempel de turistiska intressena, kulturmiljövården samt naturvården. Alla dessa värden ska ses i ett sammanhang och vägas ihop vid beslut om markanvändningen. Där detaljplan saknas sker den allmänna lämplighetsprövningen utifrån riktlinjerna i översiktsplanen samt bestämmelser i Plan- och bygglagen.  

Kommunen planerar att tillgängliggöra och främja friluftslivet på flera strövområden och vandringsleder. Det innebär att områden i så stor grad som möjligt bevaras och tillgängliggörs för just friluftsliv.

Ett strövområde är ett område av naturmark eller kulturlandskap i närheten av en tätort som är avsett för friluftsliv. Några befintliga strövområden är:

  • Korpberget och Hawaiiudden (Lycksele)
  • Lyckans fritidsområde
  • Stormon (Paubäcken)
  • Stormyrheden (Paubäcken)
  • Tannberget
  • Bocksliden
  • Aggavaudden

Ett antal vandringsleder finns i kommunen.

  • Domarvägen, som sträcker sig från Lycksele via Falträsk till Björksele.
  • Smörbanan, som sträcker sig från Granträsk via Hornmyr och Rödingträsk till väg 353.
  • Grivetjärnsleden, en runda på cirka 5,5 km väster om Lycksträsket, som förlängts med led runt Djupavatjärn. En sträcka på totalt 18 km.
  • Magdalenastigen, cirka 2 km lång belägen mellan vägarna 365 och 360 sydväst om Lycksele stad.
  • Poastigen, en lättvandrad cirka 3 km lång stig som börjar vid Bäverbäcken och leder till Poas koja vid Storberget.
  • Lillskogsstigen.
  • Ponderosaleden, från Ansia via Ponderosa till Lycksbäcken.
  • Öreälvsleden
  • Örträsksjöns vandringsled

Kommunen planerar att utveckla Öreälvsleden i samarbete med Nordmalings- och Bjurholms kommuner. Leden är färdigdragen från kusten till Örträsk inom Lycksele kommun. Genom att utveckla denna till Bratten kommer en ny naturskön vandrings-/cykelled att skapas. Det planeras även för en skyltad centrumled från centrum, över Berglundaberget och Tannberget.

En annan åtgärd är att skapa en Paubäcksled som kombinerar stora naturvärden med rika kulturlämningar. Vid utveckling av vandringsleder ska kommunen uppmärksamma det ökade intresset för terrängcykel.

Med tätare bebyggelse, ökad trafik och olika industrietableringar, exempelvis vindkraft, blir tysta områden en alltmer eftersökt kvalitet. Människor söker ostördhet och områden fria från buller för möjlighet till återhämtning. Därför ska riksintressen för friluftslivet och mycket viktiga friluftsområden ses som sådana där lägre ljudnivåer är en viktig faktor i enlighet med Naturvårdsverkets vägledning om buller från vindkraftverk samt Naturvårdsverkets Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Se mer under Buller

  • Kommunen ska ta fram en Friluftslivsplan. Planen ska vara anpassad till det kommunala planeringsbehovet och innehålla riktlinjer för förhållningssätt för bebyggelse och natur inom tätorten och de utpekade servicenoderna. Viktiga förutsättningar att beakta är:

o  barn och ungdomars möjlighet till delaktighet i planeringsprocessen,

o  färdigställande av kulturmiljöstrategi,

o  resursbehoven för det rörliga friluftslivets utveckling som behöver tydliggöras genom budget. 

  • Vid byggande av ridanläggningar och andra anläggningar för djur ska samma skyddsavstånd som för lantbruk, 500 m, tillämpas.
  • Inom områden med höga kvalitéer för friluftslivet bör allemansrätten ha företräde i samband med remisser vid tillståndsärenden för byggnads- och anläggningsverksamhet och andra miljöpåverkande verksamheter.
  • Vid restaurering av byggnation i friluftsområden, till exempel vindskydd, bör tillgängligheten för barn, funktionsnedsatta och äldre beaktas i den mån det är möjligt.
  • Strandpromenad längs med Umeälven ska prioriteras.
  • Områden viktiga för friluftslivet ska kartläggas med stöd av Naturvårdsverkets metod för identifiering och klassificering.
  • Vid all planering av mark och vattenanvändning ska tillgängligheten till natur- och kulturområden för friluftsliv tillses genom till exempel gröna korridorer.
  • Vid planering av nya bostadsområden ska behovet av bostadsnära natur inom 300 meter tillgodoses. Grönområden ska prioriteras nära skolor, förskolor och andra viktiga samhällsfunktioner som exempelvis äldreboenden. Avståndet till närmiljö ska inte överstiga 50 meter.
  • Riksintressen för det rörliga friluftslivet samt friluftsområden som klassificerats som ”mycket viktigt område” i enlighet med Naturvårdsverkets kartläggningsmodell ska hanteras som områden där tystnaden är en viktig faktor. Vid prövning av nya verksamheter får den ekvivalenta ljudnivån 35 dBA inte överskridas i dessa områden klockan 18–06 kvällar och natt samt dagtid lördagar, söndagar och helgdagar.
  • Kommunen ska verka för att kulturmiljöer bevaras och nyttjas som en resurs vid planering av områden för friluftsliv.

Uppdaterad den 14 juni 2023