Vattenmiljö

Lycksele genomkorsas av tre stora älvar; Umeälven, Vindelälven och Öreälven. Vindelälven utgör en av landets nationalälvar och har stora natur-, kultur- och friluftsvärden. Umeälven har stort friluftsvärde inte minst centralt, men saknar biologiskt värdefulla miljöer förutom några fågelrika områden. Övergödning liksom försurning av ytvatten i kommunen utgör inga stora miljöproblem. Förorening av ytvatten förekommer i anslutning till gruvområdet i Kristineberg. Grundvattnet i kommunen är av god kvalitet och resurserna är goda. Hot mot dricksvattenförsörjningen kan utgöras av fortsatta exploateringar inom vattenskyddsområden och klimatförändringar. Kommunen har inte några ytvattentäkter utan enbart grundvattentäkter, en större dricksvattentäkt för tätorten och flera mindre i byarna. För närvarande pågår ett arbete med att fastställa sammanlagt sju stycken nya vattenskyddsområden för de mindre vattentäkterna. Flera hushåll har också egen brunn.

Lycksele kommun är glest befolkat och förekomsten av oexploaterade stränder är generellt god. Närmast tätorten finns en efterfrågan på strandnära tomter och kommunen planerar fortsatt för expansion i strandnära lägen efter Umeälven. För att bevara stadens attraktivitet behöver strövområden, badplatser och andra för friluftslivet särskilt attraktiva områden undantas från exploatering både direkt men också med ett visst skyddsavstånd. Hit hör exempelvis Aggavaudden, Korpberget, Hawaiiudden och generellt Umeälvens stränder inom och i anslutning till tätorten. LIS-områden har funnits utpekade i kommunen sedan 2011 och det har lett till en ökad exploatering av strandnära miljöer men också en utveckling och möjlighet för medborgarna att bygga i attraktiva lägen.

Planförslaget påverkar vattenmiljöerna genom nya områden för bostäder och industri. Bebyggelse påverkar vanligen vattendrag och grundvatten genom bland annat grumling och att hinder skapas i det naturliga flödet av vatten. Exploatering medför även en ökad andel hårdgjorda ytor vilket innebär en ökad avrinning av dagvatten och föroreningar. Vid upprättande av nya detaljplaner kommer de mer platsspecifika konsekvenserna att kunna bedömas och mer i detalj förebyggas.

I planen föreslås områden för utveckling av bostäder som ligger inom strandskyddsområde. Genom riktlinjer om vilket synsätt som ska gälla vid dispensgivning från strandskyddsbestämmelserna samt var man ska vara restriktiv med dispens från strandskyddet visar kommunen på en riktning för hur strändernas värden ska bevaras. Kommunens LIS-plan från 2011 är fortsatt gällande med de riktlinjer och områden som togs fram då.

Vattentäkterna i kommunen har skyddsföreskrifter och en uppdatering av gamla föreskrifter är under översyn. Uppdatering av de gamla skyddsföreskrifterna kommer att medföra att dricksvattentäkterna får ett bättre skydd mot åtgärder som kan skada dem. Utökad bebyggelse inom den sekundära skyddszonen för Lycksele vattentäkt föreslås vid Solsidan och Lugnet. Grundvattnets skyddsbehov kan där komma i konflikt med ny bebyggelse genom ökad risk för utsläpp av föroreningar. Det är osäkert hur stora riskerna är vad gäller effekter på vattenkvalitén och detta behöver mer i detalj analyseras innan exploatering. I kommande planeringsskeden kan det bli aktuellt med skyddsåtgärder kring hur dagvatten och avlopp ska hanteras för fördröjning och rening av vatten. Områdena är trots konflikten utpekade för bostäder eftersom det bygger på utveckling av redan bebyggda områden. Inga ingrepp som strider mot skyddsföreskrifterna kommer att tillåtas vilket även det blir en senare prövning

Det bedöms möjligt att ansluta föreslagna utvecklings- och utredningsområden till kommunalt avlopp även om det finns utmaningar inom vissa områden exempelvis Solsidan där avloppsvattnet måste pumpas.

Nya och förlängda tillstånd till gruvdrift kan påverka vattenmiljöerna negativt. Miljökonsekvensbeskrivning och ansökan om tillstånd till sådana verksamheter ska belysa och beskriva förebyggande åtgärder. Påverkan på miljökvalitetsnormerna kan i samband med det granskas mer i detalj. Genom ställningstaganden om genomförande av återställningsarbeten och deltagande i sektorsövergripande vattengrupp bidrar kommunen till att förbättra den ekologiska potentialen i sjöar och vattendragoch därigenom möjligheten att nå mål kopplat till miljökvalitetsnormerna. Kommunen ska också aktivt delta i prövningsgrupper för omprövning av vattenkraften och där verka för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås. Andra insatser sker genom tillsyn och skyddsåtgärder i samband med detaljplanering.  

Kommunen har tagit ställning att hantera dagvatten genom lokalt omhändertagande. Hårdgjorda ytor ska minimeras och föroreningar reduceras. Därigenom minskar konsekvenserna vid ny exploatering. Fördjupade konsekvensanalyser och åtgärdsförslag tas fram och redovisas i samband med detaljplanering och i VA-planen. Vid nyproduktion och förtätning av bebyggelse ska hänsyn tas till hantering av dagvatten och till vattenmiljöer genom att undanta kantzoner vid vatten och våtmarker från byggnation

Kommunen följer de strandskyddsregler som gäller för dispens samt översiktsplanens särskilda riktlinjer.

Kommunen har påbörjat arbetet med att revidera vattenskyddsföreskrifterna för flera av de mindre dricksvattentäkterna. Den centrala dricksvattentäkten har ett relativt nytt skyddsområde med tillhörande föreskrifter.

Kommunen har ett stort intresse av att bibehålla god vattenkvalitet och ska verka för att tillförsel av kväve, fosfor och närsalter till vattendrag och sjöar inte leder till överskridande av miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten. Det görs genom inventering av enskilda avlopp, tillsyn och handläggning av anmälansärenden enligt miljöbalken. Kommunen ska också ta fram en avloppsplan kopplad till hur VA-försörjningen påverkar vattnets kvalitet.

Utförligare beskrivningar av hänsyn till vattenmiljön finns i Översiktsplanen, framförallt under avsnitten Vatten,  Strandskydd,  Försörjande naturintressen, Dagvatten, Vatten och avlopp, LIS-områden  och Vattenskyddsområden.