Folkhälsa

Folkhälsa handlar både om den fysiska hälsan och den mentala hälsan. Möjlighet till rörelse och rekreation men också till trygghet, tillit och möjlighet att göra sig hörd och ha inflytande över sitt eget liv bidrar till en god folkhälsa. Den miljö vi lever i har en stark påverkan på vår hälsa. Luftkvalitet, buller, kemikalier och tillgång till och kvaliteten på naturområden har en direkt påverkan på hur vi mår och på vårt välbefinnande. God folkhälsa är dessutom en jämlikhetsfråga då det har visat sig att de med sämst sociala och ekonomiska faktorer också har svårast att uppnå en god hälsa. För att uppnå god folkhälsa bör det vara nära till mötesplatser, natur- och friluftslivsområden samt goda möjligheter att färdas med muskelkraft. På så vis kan man minska riskerna för övervikt och fetma men också för psykisk ohälsa så som stress, oro och sömnsvårigheter.

Här beskrivs planförslagets påverkan på mötesplatser. Bedömningarna utgår från:

• Jämlikhet
• Tillgång till natur- och friluftslivsområden
• Utformning av stadsrummet
• Tillgänglighet

Enligt Koladas mätningar kring agenda 2030-målet God hälsa och välbefinnande är siffrorna för Lycksele kommun låga. Invånare med bra självskattat hälsotillstånd ligger på 63 procent vilket kan jämföras med riket som ligger på 72 procent eller Västerbotten som ligger på 66 procent.

I gällande översiktsplan nämns folkhälsa i kapitlet om social hållbarhet. Där finns målet att det ska vara gott att leva i Lycksele. Flera av de sociala hållbarhetsaspekterna, så som demokrati, rättvisa och kultur påverkar alla folkhälsan. Dessutom finns det mål om social trygghet, goda uppväxtvillkor, ökad hälsa i arbetslivet, öka fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel samt minskat bruk av tobak och alkohol – alla aktiviteter som bidrar till en bättre folkhälsa. Ett mål i den gällande översiktsplanen är att införa ett ledningssystem för ett hållbart Lycksele där folkhälsa är inkluderat. Ett annat mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Eftersom folkhälsa var med som en viktig parameter inför framtagandet av fokusområden i planförslaget är det högt prioriterat. Det syns inte minst i prioriteringarna till närhet till friluftsliv, rekreation och grönområden. Utöver detta prioriteras folkhälsa utifrån att de sociala aspekterna av hållbar utveckling ska hänsyntas vid nybyggnation genom att skapa mötesplatser, trygga överfarter och öka möjligheterna till att färdas med muskelkraft. Det bidrar positivt till både den mentala och den fysiska hälsan. Genom att översiktsplanen är hållbarhetsintegrerad och använder sig av en hållbarhetskonsekvensebeskrivning (HKB) istället för en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) påverkas folkhälsa positivt då en HKB tar hänsyn till en mängd sociala och ekonomiska faktorer som bidrar till en god hälsa så som tillgänglighet, jämställdhet, mötesplatser, inflytande och integration. Översiktsplanen tar hänsyn till trygga överfarter för oskyddade trafikanter, närhet och tillgänglighet till friluftsliv och natur, stadsnära grönska och mötesplatser riktade till alla oavsett boendeform för att nå de som annars inte brukar ha tillgång till detta. 

I förslag till översiktsplan fokuseras det på blandade upplåtelseformer och olika verksamheter i samma områden vilket ökar chanserna för trygghet genom att människor rör sig i området större delar av dygnet. Dessutom pekar det på fördelar för barns och ungas uppväxtvillkor genom att flera olika sorters vuxna finns nära som förebilder och resultat i skolan sägs öka då studiemotiverade elever drar med sig övriga elever. Det påverkar integration och människors upplevelse av trygghet och delaktighet.

Stadsnära grönska samt ett säkerställande om att alla ska ha mindre än 300 meter till naturområden bidrar också till en god folkhälsa. Friluftslivsområden prioriteras högt och ska bevaras i den mån det är möjligt. Dock finns det risk att friluftsområden som inte ligger i anslutning till bebyggelse riskerar att bara besökas av vissa grupper. I de fördjupade översiktsplanerna för tätort samt noder bör det säkerställas att friluftsområden tillgängliggörs inom ett rimligt avstånd.

Planering med fokus på gång- och cykeltrafikanter kommer öka andelen som rör sig med muskelkraft vilket både kommer bidra till en minska övervikt men också renare luft och mindre buller vilket alla är hälsofaktorer.